Ja ni. Vad var det egentligen som hände (denna gång)? Jag minns vagt att jag satt på jobbet och slöstirrade på datorskärmen, lyssnade med ett halvt öra på vaktradion och tänkte "fan, man kanske skulle bege sig igen." Till saken hör att jag bodde i södra Frankrike i våras och pluggade A-kursen i franska via Stockholms Universitet, och det var faktiskt lite av en "eye-opener". Dels så är Aix en sjukt fin stad, och dels höll ju faktiskt min franska (som jag visserligen har filat på i 12 års tid, efter grundskola + gymnasium i Franska Skolan belägen vid bildsköna Adolf Fredriks kyrka) bra mycket bättre än jag hade kunnat tro. Det kan nog redan vid detta tillfälle ha formats en lös tanke/fantasi om att kanske en dag återvända till Aix och göra alla de där sakerna jag inte passade på att / orkade göra under vårterminens idoga knogande (läs: aktiva latande i källarvåningen på sexrumsvillan ett gäng bland oss kursare hyrde). Någon mer utvecklad tanke i denna riktning fanns nog dock inte förrän senare under sommaren, när jag (lite som vanligt) satt och slötittade på min absoluta favoritsajt för att hitta lägenheter att hyra utomlands: www.homelidays.co.uk.
Jag bestämde mig för att, lite på vinst och förlust, söka på månadshyror, och satte 800 Euro som min absoluta maxgräns (lite får man släppa till om man ska hänga i utlandet sörru). Ett par exemplar uppdagade sig, varav ett ganska omgående fångade mitt intresse. Det rörde sig om en trea i två plan, mitt i stan men ändå på en lugn gågata, precis vid Place des Tanneurs. Ett stenkast från favoritmatbutiken DIA och stadens bibliotek, där jag tillbringade många långa timmar (faktiskt!) även i våras. Jag klickade på länken, skrev ett trevligt litet brev till ägarinnan, och hoppades på det bästa.
600 Euro per månad blev slutpriset, och 1,5 månader i Aix-en-Provence resultatet. Nu sitter jag här i köket på nedervåningen och skriver, och lyssnar på regnet som droppar ner genom skyviewen utanför.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar